Graveyard – Lights Out

Få band har blivit så hypade som Graveyard. Hisingen Blues från 2011 hyllades av såväl skäggiga kritiker som skäggiga rockers som skäggiga hipsters. Lägg till en förstaplats på albumlistan och både ett P3-guldpris och en Grammis. Jag kan tänka mig att bandet kände viss press över sig när det var dags att gå in i studion och spela in uppföljaren..

Lights Out är precis vad jag vill att den ska vara. Det drivande groovesvänget som för tankarna till tidigt 70-tal finns självklart närvarande, men får inte sällan stå tillbaka för ett mer avskalat bluesigt och emotionellt uttryck. Speciellt i Slow Motion CountdownHard Times Lovin’ och 20/20 (Tunnel Vision) finns en helt annan svärta än tidigare.

An Industry Of MurderEndless Nights och förstasingeln Goliath dundrar däremot på likt den riffbaserade garagerocknroll vi är vana vid.

Hypen från förra året kanske uteblir, men det skulle i så fall vara på grund av att Graveyard idag är “tillräckligt” etablerat band. Kvalitet är kvalitet, och då står Lights Out som gjuten. Och fan vet om inte Joakim Nilsson har en av Sveriges bästa rockröster…

One thought on “Graveyard – Lights Out

  1. Pingback: Let It Bleed | Spiders – Flash Point

Kommentera